Klimatförändringarna har inverkan på medeltemperatur, havsnivåer och kommer att äventyra försörjningen för hundratals miljoner människor. De fattigaste länderna i världen, som exempelvis Uganda och Malawi, bidrar minst till problemet men drabbas värst om inget görs. Transportindustrin är ansvarig för 25 procent av de totala utsläppen av koldioxid i världen. Det är mot denna bakgrund som Amalgamated Transport and General Workers’ Union (ATGWU) i Uganda tagit fram och antagit en klimatpolicy.

– Fackföreningar måste ses som moderna och relevanta organisationer som arbetar med de stora frågorna i dag, så en grönare arbetsplats är en strategisk prioritering när det gäller facklig förnyelse. säger John Mark Mwanika, ATGWU:s nationella samordnare för projektet ”Climate change” i Uganda.

Policyn, som är högtidligt antagen, visar transportfackets vilja och vision samtidigt som den ger en vägledning till arbetsplatsombud att jobba vidare med att bland annat skriva in i kollektivavtal vilka åtgärder som ska vidtas på de enskilda arbetsplatserna.

– Det handlar om att främja en hållbar utveckling och stimulera till en grön ekonomi, säger John Mark Mwanika.

Det övergripande målet med policyn är också att säkerställa att alla arbetsplatser vidtar lämpliga åtgärder mot klimatförändringarna. John Mark Mwanika menar att det blir allt tydligare att det enda sättet att effektivt ta itu med utmaningen är att skapa konsensus som involverar alla berörda parter. Och arbetet har gett resultat.

– Vi väcker uppmärksamhet genom det vi gör. Andra fackliga organisationer samt företag undrar hur vi gör, säger John. Det är ett erkännande.

Ett annat erkännande för John Mark Mwanikas klimatarbete är att han i slutet av november kommer att vara Ugandas officiella delegat till den fackliga rörelsen konferens under klimatförhandlingarna i COP 21 Paris.

Martin Kapombeza, från Transportfacket i Malawi som också deltar i ”climate change”-projektet, berättar att han har utbildat ”gröna skyddsombud” i sitt land och att de jobbar på att få in skrivningar i kollektivavtalen.

– Vi har tidigare haft bilagor till avtalen då det gäller jämställdhet och hiv/aids men de har lätt glömts bort. Det är bättre om vi kan få in i avtalen att arbetsgivaren ska ha en klimatpolicy och en plan för genomförandet, menar Martin Kapombeza.

Som exempel på förbättringar berättar Martin att de i stället för att alla har varsin skrivare nu har en gemensam. Andra förändringar är att tvättvattnet från verkstan idag renas istället för att olja följer med ut i naturen samt att man ordnat en dag då miljön diskuterats bland de anställda.

–    Jag kommer att lägga min själ i att utbilda alla fackligt aktiva, säger Martin Kapombeza. Man måste vara passionerad för att orka och vi kan inte förändra allt själva utan måste samarbeta.

Fakta projektet “Climate change”
“Climate change” är ett globalt projekt som stöds av globala facket ITF, svenska Seko och Union to Union. Projektet stärker transportfackens medvetenhet om sektorns bidrag till klimatförändringar och bidrar till att ökar fackföreningsrörelsens delaktighet i pågående klimatomställningar och därmed även till ökad hållbarhet i omställningen på arbetsmarknaden.  En av framgångsfaktorerna är att ITF har byggt ett globalt nätverk av unga fackliga ledare för ”climate change” som bland annat utbildar ”gröna” skyddsombud på arbetsplatserna.

Mer info om projektet: www.uniontounion.org/projekt/60086